En vilja att återskapa, förfina och utveckla är drivkraften hos 36-åriga Oscar Erlandsson, som sedan 2020 förvaltar Viby säteri – som genom åren omgärdats av många spökrykten.
– Jag tycker att Viby förtjänar ett gott öde, och av alla spökrykten vill jag bara bekräfta ett, säger han med ett leende.
När Oscar Erlandsson 2020 tog över Viby säteri hade den anrika anläggningen redan funnits i hans släkt i 43 år, som tog över säteriet efter legendariska major Söderhielm. På Viby bodde hans farmor och farfar de kommande åren medan Oscar Erlandsson själv växte upp med familjen i Harbo tätort. Det stora åtagandet att ta över säteriet, som omfattar en herrgårdsbyggnad med boyta på 600 kvadratmeter, stora ladugårds- och redskapsbyggnader samt en sammanlagd markareal på 150 hektar, grundar sig i en vilja att återskapa en bit av vad säteriet en gång var.
– Jag tycker att Viby förtjänar ett gott öde. Det är ett anrikt säteri som det är möjligt att göra något mycket bra av, även om det kommer att ta tid, menar Oscar Erlandsson som ett par år innan övertagandet startade bilverkstad i den tidigare mackbyggnaden i Harbo som i dag sysselsätter två anställda.
Långsamt har han det alltså inte.
– All tid, alla pengar och all energi har jag hittills lagt på Viby. Visionen är att göra säteriet självbärande, genom utveckling och förfining, fortsätter 36-åringen som efter ett förflutet som bilmekaniker utbildade sig inom lantbruk åren innan han tog över Viby.
Sedan övertagandet har han arbetat metodiskt med att renovera och rusta upp säteriets byggnader samt totalrenoverat träbron upp till herrgården. Den stora ladugårdsbyggnaden totalrenoverades och inhyser i dag ett 100-tal får av rasen sydafrikansk Dorper.
– På sikt vill jag även gärna ha nötkreatur. Jag har i grunden ett självförsörjningstänk. Redan nu säljer jag lammköttlådor och i framtiden räknar jag med en ännu mer etablerad gårdsförsäljning, berättar Oscar Erlandsson som arrenderat ut en del av åkermarken medan han själv odlar vallväxter på återstående.
Att flytta in i en herrgårdsbyggnad där historiens vingslag sveper genom rummen har sina sidor. Själv har han iordningställt nedervåningen som bostad med en del moderna faciliteter medan övervåningen bjuder på en mer genuin fläkt av svunna tider. I en av salarna finns exempelvis en handtryckt tapet från 1810, tillverkad i Paris, föreställande en tigerjakt i Indien.
– Inte många vanliga Harbobor visste mycket om vare sig Indien eller tigerjakter vid den tiden. Tapeten var naturligtvis ett sätt att tala om att här bodde betydelsefulla personer, menar Oscar Erlandsson.
Rundvandringen i herrgårdens övervåning känns spännande, inte minst med tanke på alla spökrykten som omgärdat Viby säteri genom alla år.
– Av alla otaliga spökhistorier kan jag i alla fall bekräfta det som stämmer, säger han och lyfter på en vällingklocka vid kakelugnen där den dova fläcken på golvplankan sägs föreställa den omtalade blodfläcken – som inte går att tvätta bort.
Rummet ska vara platsen för mordet på prästen Arnander år 1827. Han blev ihjälslagen av en uppretad samling karlar från Viby som inte gillade prästens klagan om deras okristliga leverne. Prästen ska sedan ha blivit kastad i en damm invid herrgården.
– Historien om prästen är sann, och den påstådda blodfläcken går faktiskt inte att få bort, avslutar Oscar Erlandsson.
Det ska tilläggas att Viby enligt uppgift fick säteristatus 1603, men omnämndes första gången redan 1346, året då Magnus Gislesson (Sparre av Aspnäs) tillbyttes gården av Magnus Mattiasson Griis. Innan avstyckningen i början av 1900-talet ägde Viby 25 procent av alla gårdar i Harbo.
