Den här tisdagen är en speciell dag på året, inte minst hos Faster Veras Café i Tärnsjö där uppemot 175 semlor kommer att bakas under fettisdagen.
– Semmeldagen är väldigt stor för mig, och även för många av våra kunder, säger caféägarinnan Carina Hermansson.
Dagen före själva fettisdagen, eller semmeldagen som den också kallas, begav sig OrtsAktuellt till Faster Veras Café i Tärnsjö för att ta reda på hur en riktig semla fixas till. På plats dan före dan är caféägarinnan själv, Carina Hermansson, och cafébiträdet Emilia Bolinder.
Noga ska det vara, fick jag erfara. För det första ska semmelbullen ha en tydlig doft av kardemumma. För det andra ska den vara dagsfärsk. För det tredje ska även mandelmassan vara hemmagjord.
– Förstås! Vi är ju ett bageri! utbrister Carina Hermansson när jag funderar över saken.
– Det är självklart viktigt med alla de här detaljerna! Det är själva grunden, fortsätter hon medan hon kapar hatten på den kardemummadoftande vetebullen och gröpar ur en liten grop där hon vant spritsar ut den hemmagjorda mandelmassan i en prydlig liten bukett.
Som avslutning tar hon fram gräddspritsen och gör en liknande bukett, fast lite fluffigare, lite större och lite högre, ovanpå alltsammans, innan hon lägger dit hatten som hon siktar florsocker över och avslutar med att placera ett litet marcipanhjärta allra högst upp.
– Då är den klar, säger hon och håller fram den fina semlan på ett litet fat.
Semlor som den här kommer att produceras i parti och minut på fettisdagen.
– En vanlig cafédag kanske vi säljer 10-15 semlor, i morgon blir det nog uppemot 175, inflikar hon.
Trots det stora utbudet av alternativ som vuxit fram, som vanilj-, wiener-, nutella-, pistage- och blåbärssemla och allt vad de heter, är det fortfarande den gamla hederliga originalsemlan med vanlig vispgrädde och mandelmassa under hatten som tar hem storsegern när det gäller popularitet. I alla fall hos Faster Veras Café.
– Alltså, vi har ju alla de här alternativen också, men de utgör faktiskt bara en knapp tiondel av alla semlor vi säljer, det är den vanliga traditionella semlan som är överlägset mest populär, informerar Carina Hermansson.
En kopp kaffe är ett vanligt tillbehör att skölja ner den nybakade semlan med, men hur står sig då den gamla traditionen med ”hetvägg”? Och vet de unga ens vad det handlar om?
– Jo då, jag vet precis vad det är och jag gillar faktiskt det själv. Och är det nån som vill ha det i morgon så lovar vi att fixa det, säger Emilia Bolinder som är det yngre inslaget vid cafét så här dan före dan.
Caféägarinnan själv räknar med att vara först på plats i bageriet på fettisdagens morgon.
– Jag räknar med att vara här vid sextiden. Först av allt gör jag en semmeldeg som jag sätter på jäsning. Sedan räknar jag med att det blir semmelbak hela dagen, och det är härligt, avslutar Carina Hermansson.
Slutligen, en förklaring för den som möjligen inte känner till traditionen med att äta semla på fettisdagen. Firandet av fettisdagen kommer från den kristna högtiden fastlagen då man inför 40 dagars fasta innan påsk åt upp sig ordentligt. Under fastan skulle man leva spartanskt, inte äta kött eller frossa på något annat sätt, så det gällde att festa till det ordentligt på fettisdagen.
