Området vid Lapphällarna i Östervåla är enligt uppgift den sydligaste kända samiska boplatsen i landet. Det tycker Joel Wåhlén (SD), ledamot i kultur- och fritidsnämnden, är värt att lyfta.
– Vi behöver generellt synliggöra våra fina sevärdheter och utflyktsmål bättre i vår kommun, menar han.
Det är framför allt i sin roll som ledamot i kultur- och fritidsnämnden som Östervålabon Joel Wåhlén (SD) lyfter fram vikten av att lyfta och synliggöra kommunens sevärdheter och attraktiva områden på ett bättre sätt än vad som görs i dag.
– Jag tycker att mycket av det fina och som är attraktivt i vår kommun lyfts fram alldeles för dåligt, och det gäller exempelvis det här området vid Lapphällarna som är unikt på det sättet att det är den sydligaste kända samiska bosättningen i landet. Här borde först och främst märkas ut med skyltning och sättas upp en informationstavla som berättar historien, menar han och pekar på den samling av stenar som sannolikt en gång i tiden fungerade som eldstad i mitten av en samekåta.
Vi har tagit en skogspromenad på tio minuter från skidbacken i Lapphällarna för att nå platsen med eldstaden och den samiska boplatsen. I en vid cirkel runt eldstaden finns enstaka stenar utplacerade som troligen fungerat som tyngder för tältduken.
– I det här området, där namnet Lapphällarna också pekar på samekopplingen, genomfördes arkeologiska utgrävningar för några år sedan vilket uppmärksammades då. Men sedan dess har inte platsen uppmärksammats speciellt. Exempelvis för människor från samekulturen är det här också säkerligen en intressant plats att besöka, menar Joel Wåhlén.
Han menar att en bättre marknadsföring av kommunens sevärdheter och naturområden både gynnar de boende och kan bidra till inflyttning i våra orter.
– Vi har många fina områden, i norra kommundelen exempelvis kring Dalälven i Östa med de fina miljöerna och Ingbo källor. Att lyfta våra fina naturområden uppmuntrar ju dessutom till ett mer aktivt fysiskt liv, vilket vore bra med tanke på att mätningar visar på låga resultat när det gäller fysisk aktivitet bland våra kommuninvånare, fortsätter han.
Den samiska boplatsen vid Lapphällarna härrör troligen, enligt kol-14-dateringar, från början av 1800-talet. Det ska tilläggas att ytterligare en samisk boplats, i folkmun kallad Lappviken, ska ha funnits vid Ingboviken i Östa, Tärnsjö. Vilket bekräftas av ett bevarat bystämmoprotokoll från Östa 1796 där samerna vid Lappviken förbjöds att ”beta sina renar på våra betesställen”.
