Redan som åttaåring drömde Micke Eriksson om att en dag få äga en Cadillac 59:a cabriolet. I dag är drömmen sann.
– Det känns faktiskt väldigt speciellt att ha den stå här på gården, säger den passionerat bilintresserade Östervålabon.
När Micke Eriksson redan som åttaåring bläddrade i den tidens biltidningar var det alltid en speciell bilmodell han dröjde sig kvar vid – den klassiska Cadillac 59:an med cabriolet, med fläskiga vingar, rikligt med krom och med en mullrande V8 under den gigantiska huven.
– Just den bilmodellen var något speciellt för mig, och jag började redan då drömma om att en dag få äga just en sån, även om jag nog aldrig trodde det skulle bli verklighet, berättar han när OrtsAktuellt hälsar på hemma på gården i Äspenbo utanför Östervåla där han och hustru Kerstin och familj bor.
Det är en bil- och motorintresserad familj det här. Ute på gårdsplanen står hustruns klargula Pontiac 65 års modell, bredvid står yngste sonen Ludvigs epa-traktor av märket Volvo Duett av tidigt 60-tal och inne i det rymliga garaget står rariteterna på rad. Bland annat en klarröd Volvo PV av 64 års modell, en Ford Fairlane Skyliner 59:a med plåtcab, och som kronan på verket, drömåket, den röda Cadillac 59:an – en ikonisk bilmodell som det tillverkades sammanlagt 11 000 exemplar av och där cirka 300 finns i Sverige.
-,Jag trodde nog aldrig att drömmen skulle bli sann, men det blev den, utbrister den lycklige ägaren, som berättar en förkortad version av hur det gick till när han fick möjlighet att köpa bilen.
– Jag skulle köpa en kofångare till frugans Ford 59:a hos en bilbekant utanför Leksand när det kröp fram att det fanns ett nedgånget exemplar av just min drömbil ute på hans loge. Där och då började övertalningen, men det tog lång tid innan han gav med sig, berättar Micke Eriksson som nästan hade gett upp när ett sms landade i hans mobiltelefon en tid senare.
– I sms:et stod att han kunde tänka sig att sälja Cadillacen – med vissa villkor. För att få råd sålde jag en annan Cadillac jag hade, vilket betydde att jag till slut kunde köpa bilen, fortsätter han.
När bilen landade i Erikssons garage var den både ofullständig och i stort behov av renoveringar. Sedan dess har Micke Eriksson bland annat rustat bromsar, el, avgassystem, cabriolet och inredning och bytt automatlådan, men fortfarande återstår en del renoveringsarbete.
– Just nu är det bland annat klädseln jag fokuserar på, inflikar han.
På frågan om det finns någon ytterligare bilmodell han fortfarande drömmer om säger han såhär:
– Det skulle i så fall vara min ultimata drömbil, som är Cadillac Eldorado Biarrits 1959, men den drömmen är nog nästan ouppnåelig.
