Allhelgonahelgen högtidlighåller minnet över dem som gått bort – medan Halloween, som firas den 31 oktober, har keltiskt ursprung – då man tände eldar och bar förklädnader för att skrämma bort onda andar.
Allhelgonafirande är ett svenskt firande, som sker under allhelgonahelgen då vi minns och hedrar avlidna genom att tända ljus på gravar och delta i minnesgudstjänster, för övrigt en tradition som etablerades i Sverige efter andra världskriget.
Allhelgonahelgen består av alla helgons dag, på lördagen, och alla själars dag, på söndagen. Huvudsyftet är att högtidlighålla minnet av dem som gått bort, där det vanligaste sättet att delta är att besöka en kyrkogård och tända ett ljus på en grav. Många deltar också i speciella minnesgudstjänster i kyrkorna.
Halloween, däremot, har sitt ursprung i den keltiska festivalen Samhain (sommaravslutningen), som firades den 31 oktober för att markera slutet på skördetiden och början på vintern. Kelterna trodde att gränsen mellan de levandes och dödas värld suddades ut denna natt, och de tände eldar och bar förklädnader för att skrämma bort onda andar. Traditionen kom till USA med irländska invandrare på 1800-talet och slog sedan rot där. Ordet Halloween kommer från ”All Hallows’ Eve”, kvällen före Alla helgons dag den 1 november.
Det är under 1950-talet som halloween blir en av de riktigt stora helgerna i USA. Det är också nu som halloween blir en högtid främst för barnen och man lyckas framgångsrikt lansera traditionen med trick-or-treat (”bus eller godis”). På senare år har Halloween också blivit allt större i Sverige.
