Undvik skärmtid för de yngsta barnen, sätt tydliga gränser för de äldre barnen – och föregå med gott exempel. Det är några av råden till föräldrar från Lundaforskaren Betty Tärning när det gäller skärmtid för unga.
Betty Tärning, Lundaforskare inom kognitionsvetenskap, delade i förra veckan med sig av konsekvenser av tid framför bildskärm vid en föreläsning i Östervåla bibliotek. I en tid där frågan om lagstiftning av åldersgränser för användande av sociala medier är på agendan, och där alltfler farhågor höjs om konsekvenserna av skärmtid, inte minst bland barn, är ämnet minst sagt aktuellt. Lundaforskaren kunde också bara instämma i de här farhågorna när det gäller ungas skärmvanor.
– Tiden då barn sitter vid mobiler, paddor eller datorer inverkar på utvecklingen av både hjärnan och känslomässiga funktioner som riskerar att hämma alltifrån minne, lärande och språkutveckling till beslutsfattande, problemlösning och den relationella utvecklingen, säger Betty Tärning.
Det generella budskapet från henne är att den allt större andelen skärmtid, och vad den gör med unga kroppar och sinnen, är oroväckande.
– För de yngsta barnen, de mellan ett och tre år, är mitt absoluta råd att undvika skärm så mycket som möjligt. De första åren utvecklas viktiga delar i hjärnan, där skärmtittande inte har någon positiv inverkan alls, här är istället den fysiska och emotionella kontakten med föräldrar och vuxna mycket viktig, och gör att exempelvis språkutveckling och det relationella ges chans att utvecklas på ett bra sätt. Det är också viktigt att veta att ett litet barn inte kan översätta 2D till 3D, vilket gör att det inte kan ta till sig något av det de tar in från skärmen, den informationen är helt värdelös, säger Betty Tärning som heller inte förordar datorer på lågstadiet.
Det ska tilläggas att en undersökning visar att två av tre svenskar i åldrarna 18-39 år vill förbjuda sociala medier för barn under 15 år.
När det gäller de äldre barnen, från mellanstadieåldarna och uppåt, menar hon att det också är nödvändigt att sätta gränser för skärmtiden. Att läsa och skriva analogt, alltså utan hjälp av datorer och skärmar, är en viktig del i utvecklandet av alltifrån språk och minnet till det kritiska tänkandet och problemlösning.
– Kort sagt kan man säga att analoga aktiviteter sätter sig i kroppen på oss, och håller oss mer alerta i hjärnan och i tänkandet, det digitala gör oss mer slöa och slarviga, menar hon.
Tesen att barnen behöver ha mer ”tråkigt” stämmer hon in i.
– Ja, det håller jag med om, när barnen har tråkigt stimuleras den egna fantasin och kreativiteten. Vi ser också behovet av hjärnvila, då vi alla behöver lägga ifrån oss mobiler och paddor, säger hon.
Hur ska föräldrar klara av att stå upp för det här?
– Jag är själv förälder och vet att det inte alltid är lätt, men mitt råd är att sätta tydliga gränser, då gör vi våra barn en tjänst. Och – inte minst viktigt – föregå med gott exempel. Barnen behöver se att vi vuxna också kan lägga undan mobilen.
