Efter flytten från Sydafrika har familjen Nöthnagel ”hittat hem” i Östervåla där de uppskattar det mesta – och allra mest människorna. Kanske beror det på en ”Sverige-gen” hemmahörande i Dalaorten Mora.
Att lämna den afrikanska kontinenten och hamna i det kalla och mörka Norden kan låta avskräckande. Men så har det inte varit för paret Erika och Alan Nöthnagel som tillsammans med två tonårsbarn, och efter ett helt liv i Kapstaden i Sydafrika, nu bott i Östervåla i drygt tre år. Och varken en översvämmad källarvåning hösten -23 eller en vinter när den är som mest ”vintrig”, som nu, har skrämt dem.
Intervjun med paret Nöthnagel har sin upprinnelse i ett inlägg på Facebook där Erika Nöthnagel efter hemkomsten från två veckors semester i Europa med familjen under julledigheten, i euforiska ordalag beskrev känslorna för familjens hem Östervåla.
– Efter allt fint och vackert vi upplevt under semesterresan blev det ändå så påtagligt när vi efter många inställda och försenade flyg till slut kom hem hur mycket vi uppskattar vårt nya hem och människorna här, säger Erika Nöthnagel och tillägger:
– Det första vi möttes av i all snö var en specialgjord mjölkpall för vår mjölkflaska vi haft stående vid vår husskylt som någon ställt dit. Det andra var vår granne som med sin traktor röjde uppfarten till vår tomt så vi kom in. Dessa vänliga Östervålabor visste inte hur mycket de här händelserna betydde för oss just då, och den här hjärtligheten har vi mött under hela vår tid här.
Vi sitter i familjens hemtrevliga kök med var sin kopp karamelldoftande kaffekopp i handen och pratar om hur det kommit sig att familjen från Sydafrika kunde hamna i Östervåla. Vägen hit gick genom en utlandstjänst.
– Vanligaste valet för utlandsarbetande sydafrikaner brukar vara Australien, Nya Zeeland eller Kanada, men genom något av en tillfällighet valde vi till slut en tjänst i Stockholm, detta trots utmaningarna med både språk och klimat, berättar IT-ingenjören Alan Nöthnagel som numera är stationerad i Stockholm.
Efter ett år i Ekerö upplevde paret att de ville lära känna Sverige och svenskarna mer genuint, och komma in i ett sammanhang, och började då titta på boenden i mindre orter på pendlingsavstånd från Stockholm.
– Vi ritade en cirkel på kartan, med Stockholm i mitten, och tittade på platser med maximalt två timmars pendlingsavstånd, och med hänsyn till läge och huspriser fastnade vi till slut för den här kommunen och så småningom Östervåla, fortsätter Alan Nöthnagel.
– Nu i efterhand känns det nästan som att Östervåla valde oss, inflikar hustrun.
När paret, tillsammans med Östervålas lokala husmäklare, besökte fastigheten invid 272:an var det kärlek vid första ögonkastet.
– Direkt när vi färdades över den lilla bron till huset, hörde ån porla, såg träd, åkrar och grannhus, då kände vi direkt att alla detaljer fanns på plats, alla kryss på vår lista var ifyllda, berättar Erika Nöthnagel.
Sedan dess har kärleken till bygden och människorna bara ökat hos paret.
– Vi som kommit hit från ett land med ett helt annat socialt klimat vill tala om vilken fin ort det här är och vilka vänliga och omfamnande människor det är som bor här, och vi har verkligen tillåtits att komma in i ett sammanhang, säger Erika Nöthnagel.
Sedan inflyttningen har paret ägnat sig en hel del åt husrenoveringar – men också åt träning och motion, där ortens Strongfit-förening blivit en viktig mötesplats.
– Vi kom först i kontakt med föreningen i samband med en träningsrunda, och blev genast välkomnade och omfamnade, nu är detta en viktig gemenskap framför allt för mig, berrättar Alan Nöthnagel medan hustrun regelbundet deltar i exempelvis Stockholm Marathon, Uppsala Marathon och Ultravasan iklädd ÖIF:s färger.
I slutet av intervjun berättar Alan Nöthnagel, som växte upp i en familj i Kapstaden i Sydafrika som adopterad, om en både omtumlande och känslosam upplevelse som han var med om för ett halvår sedan – som han själv ser som en liten förklaring till att han känner sig så hemma i Sverige.
– Genom en biologisk släkting fick jag det omtumlande beskedet att jag har biologiska rötter i Mora i Dalarna, där min farfars morfar, Antonius Hedenskog, föddes 1876, och bodde fram till 1902, då han flyttade, först till Stockholm, sedan till Visby – och därefter till Kapstaden i Sydafrika, informerar han, och visar upp ett gulnande fotografi i sin mobiltelefon.
– Och kvinnan på det här bröllopsfotot, som är taget i Kapstaden i Sydafrika, är hans dotter, Bergetta Hedenskog, som föddes 1913, fortsätter han.
Till sommaren är planen att tillsammans med familjen åka upp till Mora och forska vidare om förfädernas trakter och släktband.
– Tanken på att min förfader var svensk gör mig stolt, och det känns lite som att jag har kommit hem, säger Alan Nöthnagel.
Låter som uppslag till ett kommande reportage framåt sommaren.
