I dag är det exakt 40 år sedan som Sveriges statsminister Olof Palme sköts till döds på öppen gata i centrala Stockholm. Hans-Göran Björk, numera boende i Harbo, fick genom sin mångåriga karrär som radioreporter en unik insyn i mordet som skakade en hel värld.
– Mordet kommer aldrig att lösas, men jag har själv min teori om hur det kan ha gått till, säger Hans-Göran Björk som för övrigt var den förste journalist som fick en intervju med Lisbeth Palme om mordet.
Fredagskvällen 28 februari 1986 klockan 23.21 sköts Sveriges statsminister Olof Palme till döds vid korsningen Sveavägen-Tunnelgatan i centrala Stockholm, med hustrun Lisbeth Palme vid sin sida, efter ett biobesök. Många av oss som är lite uppåt i åldrarna vet exakt var vi var och vad vi gjorde när vi nåddes av nyheten om statsministermordet. Dådet är fortfarande olöst, trots den största polisutredningen i landets historia och trots att en person, Christer Pettersson dömdes för mordet – men rentvåddes sedan han friats i Hovrätten.
Numera Harbobon Hans-Göran Björk, som vid tiden för mordet och åren därefter arbetade som radioreporter och programledare för välkända Efter tolv, som numera går under namnet P4 Extra, ägnade en stor del av sin arbetstid åt mordet, polisutredningen och den efterföljande juridiska processen. Han är inte imponerad.
– Hela handläggningen av mordet och det rättsliga efterspelet har från början till slut liknat något av ett haveri, kantat av massor av misstag, oproffsighet och felaktiga beslut, säger Hans-Göran Björk.
Tidigt pekades ”33-åringen” ut som mördaren, men släpptes snart. I stället riktades misstankarna mot Christer Pettersson, en person i samhällets utkant, som dessutom pekats ut av Lisbeth Palme. I en uppmärksammad rättegång dömdes Pettersson som skyldig – men friades senare i Hovrätten.
Genom åren har konspirationsteorierna flödat om vem eller vilka som låg bakom mordet. Men en lösning kommer aldrig att kunna presenteras, menar Hans-Göran Björk.
– Vapnet måste hittas, men också kunna bindas till gärningsmannen vid rätt ögonblick. Det har florerat många konspirationsteorier och närmare ett 150-tal personer har erkänt mordet. Det går på sin höjd att fastställa ett troligt scenario, kanske kring en teori likt Sydafrikaspåret. Men att göra ett övertygande avslut på hur det gick till och vem som höll i vapnet kommer aldrig någonsin att ske, menar han.
Apropå Sydafrikaspåret bär han själv på en teori om hur mordet kan ha gått till – som har koppling till närbelägda Björklinge strax norr om Uppsala. Olof Palme stod inte högt i kurs hos den sydafrikanska regimen, som ofta kritiserades av Palme.
– Vid tiden för mordet bodde en sydafrikansk agent i Björklinge. Boende i närheten noterade att det ofta var diplomatbilar och fina bilar som besökte mannen, som även hade tillgång till idrottsklubben SK Irons föreningshus. Någon timme efter mordet ringde någon upp ett telefonnummer som gick till en dam i Bromma, där personen i meddelade att ”Nu är Palme skjuten”, berättar Hans-Göran Björk och tillägger:
– Det uppringda telefonnumret hade riktnummer 08, medan klubbstugan i Björklinge hade riktnummer 018, i övrigt var numren samma. Det skulle ha kunnat vara så att personen, som tänkte ringa till klubbstugan, råkade slå fel riktnummer.
Hans-Göran Björk har också en känsla av att Christer Pettersson var inblandad på något sätt, även om det kanske inte var han som utförde mordet till slut.
– Jag kom senare i kontakt med Christer Petterssons dåvarande fästmö som berättade att hon ringde till honom dagen efter mordet. Hennes spontana fråga var ”Det var du som sköt Palme – eller hur?” Svaret hon fick var: ”Hur kan du tro det, lilla ”Myre-Pyret”, som var smeknamnet på fästmön, fortsätter Hans-Göran Björk.
Skärtorsdagen efter mordet kom Christer Pettersson på besök till sin fästmö i Katrineholm. Han var besviken och ibland upprörd och sade att han blivit lovad pengar, men inte fått det och var irriterad över det.
– När fästmön vaknade på Långfredagen hade Christer åkt därifrån. Efter det hade de ingen mer kontakt. Man han hade lämnat kvar ett vykort på ett bord i hallen med ett foto på Tingshuset i Katrineholm på framsidan och en egenhändigt sned handskriven text på baksidan, berättar Hans-Göran Björk och håller fram vykortet som han haft i sin ägo sedan dess.
Där står den kryptiska texten:
”Hade jag fått vad jag aldrig fick
Så hade det gått som det nu ej gick
Hade jag mött den jag aldrig mötte
Och hade jag skött vad jag aldrig skötte
Hade mycket hänt som nu aldrig hände
Ja, hade jag gått dit jag inte går
Så hade jag stått där jag inte står
Christer”
– Budskapet han skrev skulle så här i efterhand kunna tolkas som om att han skulle kunna vara en som blivit ”köpt” för att mörda. Men att någon annan gjorde det istället för honom. Han kanske till och med blev vittne till händelsen och var nära? Att han i så fall hållit detta hemligt skulle kunna vara för att han då skulle kunna bindas till mordet byggt på indicier, avslutar Hans-Göran Björk.
