Hon är inne på sitt 41:a år, och har för många boklånare och andra besökare blivit en fast punkt på Östervåla bibliotek.
– Jag har haft fantastiska år här, säger bibliotekarie Mariann Taub, som hotar med att gå i pension i höst.
Under många år har Mariann Taub varit den trygga och fasta punkten för besökare vid Östervåla bibliotek. Tjänsten som bibliotekarie tillträdde hon redan 1985.
– Vid anställningsintervjun i början av 1985 hade jag vår son Joel på armen, därför inledde jag min tjänst med föräldraledighet innan jag började jobba på riktigt på hösten samma år, berättar Mariann Taub.
Att hon skulle arbeta på bibliotek bestämde hon sig för redan under barndomsåren i Västerås, där hon var en flitig gäst på biblioteket tillsammans med sin mamma.
– Biblioteket blev lite av mitt andra hem, jag trivdes så bra i miljön, och visste redan då att på ett bibliotek skulle jag jobba när jag blev vuxen, berättar hon.
Och visst blev det så. Efter inledande studier i Uppsala som resulterade i en fil kand, gick hon sedan den tvååriga utbildningen till bibliotekarie i Borås. Efter det fick hon ett vikariat på Heby bibliotek som senare ledde till att hon hamnade på den där anställningsintervjun hon talade om.
Första åren pendlade hon från Uppsala, men 1992 gick flyttlasset till Åbyhus i Östervåla för familjen Taub. Sedan dess har hon varit orten och biblioteket trogen.
– Sedan jag började här har arbetsplatsen istället blivit det där andra hemmet. Jag har alltid haft svårt att gå hem, det har liksom alltid funnits saker jag velat slutföra efter stängning, och jag har ju trivts så bra, säger hon med ett leende.
Alla möten med barn i alla åldrar, och med vanliga låntagare och andra besökare, värderar hon högt.
– Mötena med barn från förskoleåldrarna och uppåt har varit fantastiska, och just att få ha varit delaktig i deras läsutveckling har känts inspirerande. Sedan är jag så tacksam för alla möten med vanliga låntagare och andra som besökt och besöker vårt bibliotek, säger hon och tillägger:
– En annan viktig del har varit att hjälpa studerande med kurslitteratur, och det har skett med politikernas goda minne, eftersom det har bidragit till att höja utbildningsnivån i kommunen, säger hon.
Det är ju långtifrån bara boklånare som varit fasta besökare. Genom åren har Östervåla bibliotek utvecklats till en mötesplats för kultur, med regelbundna utställningar av konst och hantverk, och seminarier och författarkvällar av vitt skilda slag – och där hon själv varit det sammanhållande navet.
– Sammanfattningsvis kan jag säga att jag har haft ett fantastiskt jobb, inflikar hon.
När det gäller egna litterära favoriter svävar hon lite på målet, men lyfter till slut fram biografier som en genre hon uppskattar mycket.
– Generellt har och jag nog blivit mer sparsmakad med åren och där favoritförfattarna varierat, men ska jag nämna någon får det bli Hjalmar Söderberg, som är en författare jag ständigt återkommer till. Håkan Nesser är jag också förtjust i, han är en god stilist och jag gillar hans språk, dessutom arrangerade vi en författarkväll med honom i Equmeniakyrkan för en del år sedan, upplyser hon.
På tal om minnen som sticker ut har Mariann Taub svårt att välja bland allt hon upplevt.
– Det är så mycket minnen, och så mycket som varit så himla roligt. Ett par evenemang som ändå dyker upp i minnet är när Mattias Landén drog fullt hus vid en föreläsning om Vålamålet, och när Jannie Teinler höll i ett liknande arrangemang om det lokala språkbruket och Vålas dialekt, säger hon och tillägger:
– Även kultursatsningarna med dåvarande kulturchefen Göran Lindal och Utvecklingsrådet åren kring 2010 sticker ut, bland annat mordvandringen i spåren av det uppmärksammade Östervålamordet, säger hon.
Mariann Taub fyller 70 år under 2026, och har, som hon själv uttrycker det, ”övat i pension” det senaste året.
– Jag har successivt trappat ner och arbetar sedan i höstas 50 procent med sikte på att sluta helt och gå i pension till hösten, säger hon.
Ett uttalande som säkerligen väcker vemod hos många stamgäster vid Östervåla bibliotek. På frågan hur hon själv kommer att känna den dag hon låser dörren till Östervåla bibliotek för sista gången säger hon så här:
– Jag tror att det kommer att kännas väldigt märkligt och tomt, jobbet har ju varit en så stor del av mitt liv. Min plan är att då försöka fylla den tomheten med mer tid till barn och barnbarn och göra sånt jag inte haft tid till tidigare. Men, det kommer säkerligen att bli känslosamt den dagen, avslutar Mariann Taub.
