Det började som en fantasifull idé som blev verklighet tack vare ideella och entusiastiska krafter – och Big Bengt. Nu firar Tåg i Tärnsjö 20-årsjubileum med bland annat nostalgiska återblickar och utlottningar.
Tågtraditionen i Tärnsjö har ett idylliskt och nostalgiskt skimmer över sig. Bland Tärnsjöbor i de äldre generationerna talas det ofta med drömmande ögon om ”den gamla goda tiden” då Tärnsjö var ett av naven på järnvägssträckan Sala-Gysinge-Gävle och där tågstationen var en hjärtpunkt mitt i samhället – med puls, liv och rörelse. Att återskapa dessa minnen var något av huvudtanken när idén om att ställa upp ett tågset vid den gamla stationsbyggnaden i Tärnsjö väcktes i mitten 00-talet.
– Det började med att Brunnsborrar-Kenneth (Kenneth Eriksson, reds anm) ringde mig och sa: ”Ska vi inte ta ett lok till Tärnsjö? Vi har ju station, banvallar och allt på plats, och jag har ett diesellok på gång”, sa han, berättar Jakob Martinell, eldsjäl i Nora-Tärnsjö Hembygdsförening.
Den fantasifulla idén blev verklighet, och dessutom med ett riktigt ånglok på plats.
– Jag kände direkt att om vi gjorde allvar av idén skulle vi se till att få hit ett riktigt ånglok, och jag hade mina känningar, fortsätter Jakob Martinell.
Känningarna var rent konkret ”Big Bengt” Erlandsson, Smålandsentreprenören som startade och drev westernparken High Chaparral, och av honom inköptes ett ånglok som fraktades från Grängesberg till Tärnsjö station på hösten 2006, där tre personvagnar redan stod på plats på perrongen.
”Big Bengt” var sedan huvudtalare när Tåg i Tärnsjö invigdes 2008, med det majestätiska ångloket och de tre personvagnarna på plats på Tärnsjö station.
– Det var hans villkor för att vara med och sponsra projektet, och det hade vi inget emot, hans insats gjorde projektet möjligt, inflikar Jakob Martinell med ett leende.
Tågprojektet, som gick löst på nästan 1,5 miljon kronor, finansierades med hjälp av kommunen, Leader Nedre Dalälven och länsstyrelsen. Dessutom gick ett antal företagare och privatpersoner in som sponsorer genom försäljningen av symboliska ”aktier”, som var kopior på originalaktierna.
Vid lördagens 20-årsjubileum i församlingshemmet i Tärnsjö kommer delar av den lokala järnvägseran att redovisas av Jakob Martinell. Det ska tilläggas att jubiléet utgår ifrån när det ståtliga ångloket anlände på hösten 2006.
– Tåghistorien fascinerar många, inte minst mig själv. Järnvägen gick ju över markerna där jag växte upp och har bott. Vi kompisar åkte skidor i backarna vid järnvägen och hoppade över tågvallen, så vi var tvungna att ha bra koll på tågtiderna, annars hade det kunnat gå illa, berättar han med ett leende.
Jubileumskvällen kommer också att innehålla en utlottning på de ”aktier” som såldes för 20 år sedan, där vinsterna framför allt är upplevelser, bland annat tågövernattning, åktur med Lennakatten och båttur på Dalälven.
– Drygt 50 personer är anmälda, och vi räknar med mycket järnvägsnostalgi, säger Jakob Martinell.
Historien om järnvägens framväxt i Tärnsjöbygden tar sin början i slutet av 1800-talet då rallare byggde järnvägssträckan Sala-Gysinge-Gävle vilket lade grunden för en glansperiod för tågtrafiken, som pågick ända in i 1960-talet. 1963 lades persontrafiken ned, några år senare även godstrafiken. Jakob Martinell beskriver den dåtida järnvägen som en livsnerv som gav ett uppsving för både industri och människor på orten, med stationen som stor samlingspunkt och med post- och paketutdelning.
– Det här var en härlig tid för Tärnsjö, vi var lite av en centralort då, med bland annat elva kaféer, fyra bensinstationer och lika många banker, berättar han.
Och själv har han tagit del av otaliga minnen från personer som upplevt den här tiden.
– Exempelvis för några år sedan då en man visade upp en oklippt returbiljett för en tågresa, och berättade att hans far köpte tur och retur-biljetten till hospitalet i Sala för 6 kronor och 80 öre, men avled på hospitalet, och därför användes aldrig returbiljetten.
Nedan ett par riktigt gamla fotografier. Det vänstra från en riktigt kall vinterdag vid Tärnsjö station i början av 1930-talet, det högra med rallare som grävde sig igenom åsen några kilometer söder om Tärnsjö samhälle.
Sala–Gysinge–Gävle Järnväg (SGGJ), ofta kallad Salabanan eller Gysingebanan, var en normalspårig järnväg med spårvidden 1435 mm. Banan gick från Sala via Runhällen och Kerstinbo till Gysinge och därifrån igenom Hedesunda till Mackmyra, Hagaström och slutligen till Gävle.
Arbetet påbörjades 1898 och banan invigdes i sin helhet 1901. Dess totala längd var 99,15 km i huvudspår. Banan gick mestadels genom glesbygd och obebyggda områden.
Järnvägen initierades till stora delar av Gustaf Benedicks som var ägare till Gysinge Bruk och önskade förbättra brukets transportmöjligheter.
