När niondeklassarna i Östervåla skola avslutar högstadiet med traditionsenligt spex för föräldrar och anhöriga är känslorna blandade.
– Det är kul, men det känns också både sorgligt och fint, säger eleven Meya Odenfelt.
Traditionen med ett spex i samband med skolavslutningen för niondeklassarna i Östervåla skola har så många år på nacken att ingen riktigt vet hur många det handlar om. Nu är det dags igen, och OrtsAktuellt fanns på plats i Fokus när årets ensemble generalrepeterade föreställningen inför högstadieelever och personal på skolan.
Dans, sketcher, modevisning, tävlingar, allsång och ett och annat skvaller om lärare är några av inslagen som avhandlas i årets upplaga av spexet, som inleds pampigt med ikoniska Europe-eposet ”Final Countdown” dundrande ur högtalarna. Efter drygt en timmes föreställning, inför en entusiastisk publik, får ensemblen ta emot välförtjänt jubel när ridån sluts för sista gången.
Sista självande timmarna som klass- och skolkompisar handlar de här sista dagarna också om för årskurs nio-eleverna som under hela vårterminen, under ledning av lärarna Johan Joelsson och Susanne Flink, arbetat med spexet med sikte på två föreställningar. Den ena är nu alltså avklarad. Den stora finalen för årets spex sker efter skolavslutningen, på torsdagskvällen, då föräldrar och anhöriga sitter i publiken.
Efter generalrepetitionen får OrtsAktuellt en liten pratstund med en kvartett från ensemblen, där samtliga är nöjda med föreställningen, trots en del pirr i magen innan. På frågan hur det varit att under en hel termin arbeta med spexet är också omdömena samstämda.
– Det har varit väldigt roligt, men också utmanande, och ibland har det varit lite kaos, berättar Meya Odenfelt.
– Kaoset har framför allt infunnit sig de här sista dagarna när det kommit nya idéer, exempelvis grejen om Morran & Tobias som vi började repetera igår, tillägger kompisen Ida Johansson.
De två killarna i kvartetten nickar och håller med, och tillägger att de också lärt sig en hel del nyttigt under spexförberedelserna.
– Exempelvis att samarbeta, och det har gått bättre och bättre, säger Felix Götesson.
– Vi har också fått en bra gemenskap när vi jobbat med det här, tillägger Eddie Elvingsson.
Avslutningsvis kryper det fram att de ser fram emot skolavslutningsdagen med en hel del blandade känslor, med tanke på att klasserna splittras efter det. Det sammanfattas bra av Meya Odenfelt.
– Det är kul, men det känns också både sorgligt och fint, säger hon.
